Nu jävlar är gubben här. Bara för att Marie kallar mig för gubben så betyder det att NIinte får kalla mig för gubben. Vadåååå flera 40 plus, jag är BARA 43! Jag är inte flintskallig! På toppen är det kanske lite glest men på sidorna har jag faktiskt hår, din blinde satan. Jag är inte oatraktiv , jag får flera beundrar brev i veckan, så de så.

Att jag har påse på magen kan jag tyvärr inte rå för men jag slipper dö för tidigt. Du är för faan avundsjuk.

MARIE ÄR ABSOLUT INTE SVARTSJUK!!!!!

Nästa gång ska du möta mig öga för öga om du ska klanka ner på mig igen. Om du törs din fege jävel.

Jag fick en kommentar som jag kommer att lägga in i slutet av detta inlägg. Så kanske ni alla fattar mina punkter jag skriver.

1. Jag har ingen granne i hela huset med det namnet. Du kan inte ens skriva under synonym namn för det finns inte en chans att du är en granne som läser min blogg. För det första kan ingen granne gå igenom facebook för länka eftersom du måste vara min vän för se loggen. Sen tror jag inte att en granne sitter en dag och tänker. Undrar om Marie har en blogg och letar under bloggnamnen SOMELADY....hur troligt låter det.....

2. SVARTSJUK....... Där kammar du fel åt helvete. Jag har aldrig varit svartsjuk i hela mitt liv. Du har ingen aning om vad du pratar om. Vem fan ger dig rätt att klanka ner på min man som du gör????

Du vet inte vad min man har sysslat med i alla år..... så tycker du ska hålla käften tills du vet sanningen.

3. Ja jag har bloggat om min mans sjukdom. VAR I BLOGGEN STÅR DET ATT DET ÄR SYND OM MIG??????

Jag har för fan alrig antytt att det är synd om mig eller att jag söker efter sympati. Jag har skrivit om känslor.

Är det någon det är synd om så är det för fan min man som fått stomi på magen.

Hur feg kan man vara som inte vågar uppge vem du är som skriver en kommentar.

Kom gärna och ring på min dörr så ska jag bjuda dig på en kopp kaffe och du ska få reda på sanningen om min mans sjukdom och varför han har sina begär efter andra kvinnor.

Här kommer personens kommentar......

Ulrika

Söndag 5 juni 22:45

Du.
Din man är en gubbe på 40 flera plus. Oattraktiv för de flesta av oss andra.
Han är flintis, har glasögon är gammal och har en påse på magen.
Liksom ge dig.
Låt honom titta!
Han valde dig, det är din säng han sover i, det är dig han är gift med.
Det är dig han kommer hem till.
Du verkar sjukligt svartsjuk.
Nu när du gnällt om hans sjukdom så länge och hur synd om dig det är i den så borde du vara glad över att han är så frisk så han orkar springa som en äggsjuk höna istället.
Mvh
grannen i trappen bredvid (vi som stör dig så mycket)

Det är så mycket jag vill säga men kan inte.

Man bär så mycket inom sig att det känns som att det ska explodera som en bomb snart.

Känner att det blir för mycket.

Värsta är nog när man blir så nedtryckt i skorna hela tiden. Självkänslan är totalt utraderad.

När jag har dessa dagar sluter jag mig som en mussla. Pratar inte, skratta inte, tittar bara rakt ut i tomma intet. Känner mig äcklig, ful, fet och att jag inte förtjänar lycka.

Vet inte hur jag ska klara att hitta tillbaka till mig själv.

Jag har alltid satt mig själv i det sista rummet. När någon blir sjuk eller behöver mig så finns jag där till hundra procent. Jag struntar i mig själv, bryr mig inte hur jag mår.

Det är därför det gör så ont när jag får bara skit tillbaka.

När jag blir behandlad som "Gött och finn"

Ingen förstår hur jag känner det inombords när alla dessa knivar hamnar i min rygg. Ingen ser mina tårar av besvikelse. Ingen ser hur jag sjunker....

Hatar att inte bli älskad för den jag är.

Gräset är inte grönare på andra sidan.

Varför såra hela tiden?

Varför inte vara ärlig och säga som det är?

Om ni inte vill vara vän med mig, SÄG DET DÅ istället för såra.

Om DU inte vill leva med mig, SÄG DET DÅ istället för söka och tråna efter andra hela tiden.

Hur länge ska jag orka bli behandlad som skit?

När man pratar med personerna i fråga så vet dom inte varför. Detta lovande att det aldrig mer ska upprepas. Dessa ord om hur fantastisk jag är , kärleksfull, ömsint, ärlig och mycket mer skitsnack.

Men varför fortsätta och trycka ner mig? Varför fortsätta att behandla mig som skit?

FRAMFÖR ALLT

Varför lova något och sen fortsätta med sveket????

GER UPP

orkar inte med detta jävla jagande längre.

JAG ÄR DEN JAG ÄR. ÄLSKA MIG FÖR DEN JAG ÄR

Jag måste ta ett exempel........

Läser han detta blir han arg...men det skiter jag fullständigt i.

Killar / män kollar alltid på tjejer. Det är deras naturliga läggning. Vi kollar också... herregud... klart som fan att man får TITTA.

Men när tittandet blir till jagande och besatthet..... DÅ ÄR DET FEL

Min man är sån

BESATT

JAGANDE

SÖKANDE

LETANDE

Han bryr sig inte om han sårar. Huvudsaken han kan söka och jaga sina byten. Via internet eller IRL

Som grannarna i huset. När dom sitter ute på baksidan eller är på framsidan.... då blir han som en yr höna... springer runt i lägenheten och har massor av ärenden för kunna spana i fönstren. Likaså när vi bodde i huset och grannens dotter var hemma. Då hade han massor av ärenden till soptunnan eller att häcken måste klippas.

Värsta är att han tror jag inte ser och fattar.

Hur skulle han känna om jag jagade efter andra män när han var vid min sida?

Det man inte vet har man inte ont av.......

Man jagar inte efter andra när man har sin fru/ tjej/ man/ kille vid sin sida.

Han fattar inte att jag blir nedtryckt hela tiden.

Sen att jag alltid får pikar om min kropp och vikt... han säger att han skojar...BULLSHIT.....

Mammas kille säger varje dag hur FET JAG ÄR.....

VILKET LIV MAN LEVER..........

Nu har jag fattat beslutet om vilken min framtida mobil blir. Just nu sitter jag med gubbens mobil och skriver inlägg. Han har en samsung galaxy S, men jag tycker den är förliten i skärmen. Så det blir en Samsung galaxy tab med 7,1tum för mig. Jag surfar så mycket att den blir perfekt för mig.

Känns som jag har hamnat i ingemansland.

Vet inte hur jag ska hantera allt.

Orkar inte med att bli behandlad som skit hela tiden.

Tycker jag förtjänar respekt.

Är det så man tackar någon som alltid ställer upp?

Skit samma......

Idag har vi haft helt underbart väder. Packade en fika korg och stack till sjön.

Emmy, Anders och Lotta kom dit också.
Tyvärr kunde jag inte ligga i solen för det sticker på huden hela tiden. Det har med min hudcancer att göra. Jag låg under trädet i skuggan med min bok.

Sen var jag fotograf :)

Som vanligt är det ingen som tar kort på lilla mig. Eller ska man säga Feta jag.....

Om ni kollar på facebook i mina album. Hur många kort finns det på moi?

Här kommer kort på dagen i alla fall.

Hade faktiskt en helt underbar dag. Många skratt :)

Hoppas på lika fint väder i morgon. Då blir det några timmar under mitt träd igen tillsammans med min bok :)

Kramizar på er :)

Usch får snart samvetskval att jag inte uppdatera bloggen varje dag.

Har haft mycket runt mig dom senaste dagarna.

Har gjort naglar på min grannar. Dom blev sååå fina och nöjda.

Passade på att göra på mig själv också :)

Sen har jag haft problem med magen igen. Värken knäcker mig snart. På tisdag nästa vecka ska jag göra tjocktarmsröntgen. Vilket betyder att jag ska laxera mig i två dagar :( Det är så jobbigt för man blir helt utmattad av denna tarmtömmning.

Men något negativt inför det positiva. Jag ser fram emot röntgen så man får svar varför jag har sån värk.

Sen har det varit lite jobbigt mellan mig och mannen. Kanske är för att känslorna efter operationen kommer upp.

Jag börjar visa hur jag har mått och hur jag mår av allt som hänt. Han visar det på sitt sätt. Så vi har nog krockat lite mitt i allt.

Sen fick han en surfmobil. Vilket har gjort att han föll tillbaka i gamla vanor. Vilket jag inte accepterar.

Han måste välja.

Idag har vi varit hemma hos Emmy och Anders. Trots värken så var jag tvungen att komma hemifrån lite.

Alltid roligt att snacka lite skit med ungdomarna.

I morgon kommer Lottas kille hit för första gången. Ska blir roligt att träffa honom. Se vad det är för en kuf :)

Vi ska välja lite färg för måla om i sovrummet och extra rummet. Funderar på att fixa lite i köket också. Få lite annat att göra.

Nej nu är det dags för sängen känner jag. Har ju inte sovit på flera nätter för min förbannade magvärk.

Lovar att försöka bli bättre med min blogg :)

Kram på er

KAN MAN GÖRA SLUT MED SIN BÄSTA KOMPIS?

Läste en jävla bra artikel i en tidning idag om att göra slut med sin bästa vän.

Det är enorm smärtsam prosess att förlora sin barndomsvän eller bästa vän.

Barndomsvännen har man haft hela livet vid sin sida. Halva JAG försvann när jag förlorade min barndomsvän.

En sorg som är enorm.

Likaså med sin bästa vän.

Saknaden efter henne/honom är enorm.

Jag saknar min bästa vän som flyttade till USA. Känns som halva jag försvann.

Saknar henne så innerligt mycket.

Speciellt när jag har det jobbigt och mår så dåligt. Då har jag inte henne att luta mig mot.

Känns som jag har förlorat min tvillingsjäl.

Sist vi träffades var sommaren 2005. När jag mötte henne grät jag floder och kunde inte släppa taget.

Har inte träffat henne sen dess.

Ibland gråter jag av saknad.

Varje dag finns hon i mina tankar. Tänker på hur hon har det och hur barnen mår.

Tur jag har dom på facebook så man får följa deras liv i det stora landet.

Men inte samma sak som att ha henne vid min sida.

ÄLSKAR DIG MIN SYSTER.

Idag är det morsdag.

Måste säga att jag har haft en helt underbar dag med mina tre underbara mirakel till barn.

Dom kom med mycket kärlek och presenter.

Dom har skramlat ihop till en ny hårddisk till mig. Började gråta när jag fick den. Sen fick jag halsband där deras namn är ingraverade tillsammans med Mamma.

Ett helt underbart vackert smycke som visar kärlek. Tåren rann på min kind när jag såg smycket. Det kommer jag att bära av stolthet.

Sen lagade dom middag till mig. Oh, dom är helt underbara mina barn.

Känns så underbart att vara så älskad som jag är.

När man får kramen av dom känner man hur mycket dom betyder för mig.

Ni ska veta att ni är mina mirakel. Utan er hade jag inte varit hel. Ni ger mig så mycket glädje i livet. Ni har vuxit upp till helt underbara vackra människor. Är så stolt över att vara er mamma.

Älskar er av hela mitt hjärta.

Lotta

Andreas

Emmy

U ARE MY DESTINY