Idag har vi haft en helt underbar familjedag.

Hämtade hem Emmy och Anders så dom kunde liva upp stämmningen lite :)

Det gjorde dom med råge.

Idag har ungarna varit ute hela dagen och haft roligt på ängen.

Vi gick ut ett par timmar också. Satt under trädet och skrattade åt gänget.

Nu blir det filmkväll :)

Det enda man hör just nu på TV och via nyheter är dåden i Norge.

Det enda ord jag kan sammanfatta detta med är

CHOCK

Här sitter man och beklagar sina problem. Vad är dom jämfört med Norge och deras katastrofläge?

Alla har sina olika problem. När man lever mitt i dom är det jobbigt för den som har problemen.

Men när man ser och hör hur andra har det kanske man ska tänka om lite.

Man får göra det bästa av situationen.

Jag hoppas att allt förändras här hemma. Nu menar jag mellan mig och mannen. Att han inser hur viktig familjen är.

Det känns som att han börjar förändras. Känner mig lugnare och mer harmonisk.

Denna resa vi har gått igenom med hans sjukdom och operation borde föra oss nämre varandra och inte tvärtom.

Idag ska jag hem till min dotter Emmy. Länge sen jag fick en kram av henne. Hon och Anders har haft sin semester. Men vi har pratat mycket i telefon, inte samma sak som kramen man får <3

Nu e det dags för kaffe så kroppen vaknar till liv.

Idag känns det trögt att vakna.

Undrar om jag kan kalla dom knoddar när dom är 8 år och nästa vecka 12 år?

Men det gör jag ändå:)

Idag vaknade dom tidigt trots det blev sent igår. Kanske såg dom fram emot att åka till Värnamo. Synd att Mikaela och Sebastian inte var hemma.

Idag tillbringade Ludwig och pappa eftermiddagen i garaget. Jag axade tydligen för häftigt enligt gubben när jag körde och avgasröret gick sönder. :)

Hi hi hi då kan man inte säga att jag kärringkör då.....

Idag har det varit mycket frågor om vad som hänt i Norge. Vi har försökt att förklara så gott vi kan så dom förstår lite i alla fall.

Idag köpte jag Aftonbladet och Ludwig ville läsa den. Men tyvärr det fick han inte. Det var bild på några döda ungdomar och jag ansåg att han inte skulle se den bilden. Man vet inte hur reaktionen kan bli i efterhand.

Så jag föklarade för honom och han var nöjd med svaret. Stolt över honom att han är så förståndig och klok.

Matilda hon bor framför min data och spelar UNO. Så roligt att höra hennes ilska när hon förlorar. Sen när hon vinner så skiner hon upp och är så mallig att hon slog datan. :)

Nu sitter far och son framför TV:n och myser. Matilda och Lotta är ute och raggar med hennes permobil.

Jag tänkte göra nya naglar, men har inte kommit till skott ännu.

Funderar på att vänta så Matilda kan hjälpa mig lite. Hon kan ju fila och prova vara en nagelteknolog :)

Nu längtar jag tills nästa vecka så vi får finare väder. Mysigt och komma ut och busa med ungarna. Åka till sjön, spela minigolf, spela badminton och mycket mer. Vi hade ju även tänkt campa lite med barnen. Men inte roligt om det bara regnar.

Ni ska veta hur jag njuter av att känna mig behövd igen.

Mysigt med barn.

Skulle kunna ha hela huset fullt :)

Längtar efter barnbarn så jag spricker.

Men först ska mina barn bli äldre innan dom binder sig.

Leva färdigt och ha roligt.

Jag får vara så snäll och lugna mina känslor lite

Ha en bra kväll mina vänner.

Det är så mysigt med barnen.

Familjen blir så annorlunda när dom är här.

Man får mer energi på något sätt :)

Som på kvällen när man sitter framför tv:n så kommer Matilda och lägger sitt lilla huvud på min axel. Oh, vad glad man blir.

Det har man saknat. Mina barn är ju vuxna och inte vill dom mysa med mamma i soffan.

Tur att man får LÅNA Matilda och känna sig behövd igen :)

Jag älskar dessa två troll av hela mitt hjärta.

Dom är så väluppfostrade, är så imponerad av Victoria som har gjort allt detta på egen hand.

Matilda var ju bara någon månad när hon blev ensamstående.

Inte lätt med två små barn.

Hon har gjort ett fantastiskt jobb.

Det är så roligt den första veckan barnen är här.

När dom vill mig något så säger dom Mamma till både mig och Uffe.

Sen rätta dom sig, "Jag menar Marie eller Pappa"

Hi hi hi dom är ju så vana att säga Mamma att det kommer automatiskt.

Matilda har snott min data. Jag har laddat ner UNO och hon älskar det spelet.

Men vilken dålig förlorare hon är :)

Hon är rolig när hon sitter och spelar. Blir förbannad när dom ger henne kort för plocka.

Ludwig han hänger på pappa hela tiden. Klart han gör. Inte så ofta dom träffas. Uffe är ju enda killen också i familjen.

Snart kommer Emmy och Anders hem. Ludwig avgudar Anders. Så det blir nog mycket bad och lek.

Här kommer lite kort på charmtrollen

Nu ska jag fortsätta med middagen.

Uffe och barnen är ute på en promenad med hunden.

Dom frågade om jag ville följa med. Skyllde på middagen.

Vill att dom har egen tid så mycket som möjligt.

Barnen har ju varit oroliga också för pappas sjukdom.

Ha en bra dag mina vänner <3

Idag var jag på min efterlängtade magnetröntgen för magen.

Känns skönt nu efteråt, men inte när jag gjorde den.

Klart att det är lite otäckt när man blir instängd i det trånga utrymmet.

Men fungerade väldigt bra i alla fall.

Fick lite medicin i en kanyl och efteråt blev jag så illamående. Somnade direkt när jag kom hem och sov i flera timmar.

Känner mig fortfarande påverkad av medicinen.

Typiskt att det bara regnar ute. Hade tänkt hitta på massor med barnen. Men vi får vänta tills nästa vecka. Nu har mest filmdagar / kvällar.

Bara umgås och mysa.

Igår förlovade Lotta sig med sin Simon. Är så glad för deras skull.

Äntligen ser jag hur lycklig min dotter är. Hon förtjänar att mår bra.

Vi får ordna någon fest för dom :)

I kväll blir det nog en tidig kväll för mig. Känner mig fortfarande väldigt trött.

Hoppas nu på bättre väder i helgen.

Förlåt vänner att jag inte har bloggat på några dagar.

Haft lite mycket runt mig bara.

Igår kom trollen till oss. Oh, vad lycklig jag är att familjen är hel igen.

Avgudar Uffes barn. Dom är så speciella.

Så väluppfostrade och artiga mot andra människor.

Där har Victoria gjort ett helt fantastiskt jobb :)

Så nu är det full rulle från morgon till kväll.

Känns att man är bortskämd. Inte vad vid denna action :)

Jag är så glad att barnen acceptera mig och känner att jag älskar dom.

Men det är inte mig dom ska umgås först och främst med. Det är Uffe dom ska vara med så mycket som möjligt. Klart jag är stolt att dom väljer att vara hemma hos mig när Uffe ska på ett ärende eller nåt. Men bli mer glad om dom väljer att följa med sin pappa.

Det är så viktigt att dom umgås med honom. Inte så ofta dom träffas. Sen växer barnen så fort ifrån oss att denna tiden känns så underbart härlig och viktig.

Idag var vi och shoppade loss i Växjö på Grand.

     Matilda tyckte inte det var roligt att handla kläder med mig.

Jag skulle ju bara kolla på kärringkläder :))

Hon saknade Emmy. För då blir det riktiga kläder man kollar på.

Här är ett kort sen förra året på shopping tjejerna.

Men hon hittade byxor med mig idag. Så helt kass kan jag ju inte vara :)

Nu sitter jag och väntar på trion att komma hem.

Dags att ta sig lite kaffe och krypa upp i soffan.

Ha en bra dag

Emmy och jag har ett speciellt band mellan oss.

Ibland skrämmer det mig.

Emmy är alltid noga med att ringa mig. Var hon än är så ringer hon alltid. Vi pratar i telefon varje dag och sms varandra.

Det har alltid varit ärlighet mellan oss.

Hon vet att jag aldrig blir hysterisk.

Att jag alltid lyssnar.

Det som är så hemskt att det inte behövs ord mellan oss. Vi förstår varandra ändå. Känner när den andre behöver stöd och tröst. Som om vi vore tvillingsjälar.

Vet inte om det är andra mammor som har det så med sitt barn. Snälla kommentera i så fall.

Jag älskar mina tre barn lika mycket. Dom betyder lika mycket. Dom är mina mirakel.

Men detta bandet som är mellan mig och Emmy är bara så speciellt. Kan inte förklara och det är inget jag har orsakat själv.

Jag försöker verkligen behandla mina barn så lika och rättvist som möjligt.

Det är så mycket som har hänt Emmy också. Som gjort att hon haft det jobbigt en längre tid. En dag kanske jag berättar. Om Emmy tillåter mig.

Mom love her kids so much <3

Idag fann jag min dotters förlossningspapper från 1987.

Bland dessa papper ligger det utdrag från boken jag skriver om hur det är att leva med ett handikappat barn.

Ett litet utdrag från boken......

Tomheten som blev i rummet var fruktansvärd och ångersten skrek i kroppen och ville ut.

Jag fattar det inte. Varför blev det en brådska? Vad har hänt?

Dörren öppnades och in kom en barnläkare med vår dotter i kuvös. Jag fattade direkt att det var något som inte stämde. Friska barn ligger inte i kuvös.

-"Jag vill bara meddela att er dotter är född med ett handikapp som heter Spina Bifida och betyder ryggmärgsbråck.

-"Vad sa du? Vad menar du med att hon är handikappad? Det stämmer inte.

-"Hon har ett bråck som sitter vid ländryggen. Vill du se?

Innan jag hann svara lyfte han på kompressen. Jag såg ett hål som satt precis ovanför rumpan och ryggraden blottades. Jag vände äcklat bort huvudet och började gråta. Vad var detta för en iskall läkare som inte tog hänsyn till mina känslor?

-"Er dotter ska transporteras direkt till Lund för omedelbar operation. Det är viktigt att bråcket sluts innan det blir infekterat.

-"Varför kan ni inte operera henne här?

-"Dom har bästa resursen där och där finns även neurokirurgen. Hon åker om två timmar.

-"Vi då? Du tror väl inte att jag släpper iväg henne själv.

-"Ni får tyvärr inte plats i ambulansen på grund av kuvösen. Vi har beställt en extra till er och den kommer omkring kl tjugo. Nu måste vi ta ut er dotter i barnkammaren för att förbereda henne inför resan. Pappa kanske vill följa med och hjälpa till?

Stefan tittade på mig och jag sa till honom att det kunde han göra så att jag kunde vara ensam en stund.

När dörren stängdes efter dom skrek jag rakt ut. Jag överlever inte detta. Jag skrek tydligen så högt att en sköterska kom in och undrade vad som hänt. Hon såg hur hysterisk jag var och bad en läkare ge mig en lugnande spruta.

Dörren öppnades och in kom Stefan med Charlotte. Jag vände bort huvudet för att slippa se dom.

-"Vill du säga Hej Då till henne?

-"Nej tack, jag avstår.

-"Sluta och tramsa dig. Du måste säga Hej Då.

-"Måste? Vem har sagt det? Snälla ta ut henne.

Stefan gick ut med henne och lämnade ett tomrum efter sig.

En sköterska kom in med fem stycken fotografier på henne. Hon såg att jag ville vara ifred och la dom bara på bordet.

Jag vände mig försiktigt om och såg fotona. Jag tog upp ett, tittade försiktigt på det som om det skulle gå sönder. Tårarna kom självmant utan ansträngning.

Mitt lilla barn. Vem vill dig så här ont? Varför kunde dom inte straffa mig istället?