I morgon är det möte med Kurator, sjukgymnast, läkare, sjuksköterska och narkosläkare.

Provtagning och EKG.

En inskrivning för operationen.

Sen åker vi hem och ha en myskväll. Mellan kl 17 - 19 ska vi ringa för att få operationstiden på torsdagen.

Idag är det mer nervositet här hemma. Syns på gubben att han börjar bli orolig.

Jag försöker dölja min oro, tydligen lyckas jag inte så bra.

Är så glad att Emmy ska sitta med mig på sjukhuset på torsdag medan man väntar på att operationen ska bli klar. Behöver henns stöd.

Lovar att rappotera här inne om hans tillfrisknande.

Är så kluven.

Vet inte hur jag ska hantera alla känslor jag har inom mig.

Dom sista dagarna surfar jag mycket om tjocktarmscancer. Kanske ska låta bli eftersom jag blir så upprörd.

Men vill ha så mycket information som möjligt om hans sjukdom.

Det jag nog mest är rädd för är att cancern har spridit sig till levern. Var jag än läser så är det väldigt vanligt att levern blir drabbad.

Nu ska man gå vara orolig för att han ska få cellgift efter operationen.

Orkar inte med alla känslor just nu.

Jag ser hur orolig han är och det gör det inte bättre att jag inte kan stötta honom till hundra procent i hans känslo bana.

Jag förstår honom hur han känner det. Han e ju livrädd. Hans pappa dog i cancer 2002 endast 57 år. Nu kommer hans tankar att det slutat lika dant för honom. Trots det är en annan sorts cancer hans pappa dog av. Men jag förstår hans tankar.

Jag vet inte hur jag kommer att vara på onsdag när vi ska träffa läkare, sjukgymnast, kurator och narkosläkare. Känns som att jag kommer bryta ihop. Torsdag på hans operationsdag har jag lovat honom att följa med in och sitta vänta tills operationen är klar.

Kommer jag att orka?

Måste för hans skull. Vill finnas där som ett stöd i hans kamp.

Har bett min son att vara hos mig på kvällen efter Uffes operation. Klarar nog inte att vara ensam hemma.

Känns som att jag inte klara detta.

Det är så jobbigt att stå vid sidan om och se den man älskar är allvarligt sjuk.

KÄNNER MIG SÅ MAKTLÖS

Cancer är ett starkt ord.

Ett ord som ger mycket funderingar, rädsla och väderingar.

Sen vi fick besked att Uffe har tjocktarmscancer och att dom ska operera bort hela hans tjocktarm har inget funkat. Hjärnan har bara lagt av.

Sover inget längre, har ingen matlust, känner ingen glädje.

Känns väldigt mörkt just nu.

Rädslan blir bara värre ju nämre operationsdagen vi kommer.

Rädsla för hur operationen lyckas eller inte.

Beskedet efterår om cancern har spridit sig eller inte.

Cellgift / strålning ????

Hur kommer allt att bli efteråt?

Är så jobbigt för jag har inget stöd någonstans. Ingen som lyssnar på min oro och rädsla.

Känns som jag trillar ihop snart.

Inte nog med Uffes cancer och allt så oroar jag mig för min egen sjukdom.

Har börjat bajsa blod igen. Min mage lägger också av.

Har inte sagt ett ljud sen hans besked. Han får inte oroa sig för mig. Jag kommer att kontakta min läkare när han ligger inne.

Hur mycket orkar en människa?

Hur mycket skit kan man ta?

Har bara en önskan.....

Att jag kunde vrida tillbaka tiden och att man tog tillvara på tiden på ett annat sätt.

Varför måste man få ett negativt besked för att vakna upp???

Nu har min rädsla kommit på allvar.

Telefonen ringde i tisdags och nu har Uffe fått sin operationstid.

Dom ville först operera honom idag, men Uffe tyckte 2 dagar var för snabbt. Så han fick nästa torsdag den 28 april.

Nu börjar allvaret känns det som.

Det är hemskt att stå vid sidan om och känna sig så fruktansvärt maktlös.

Det är ju ingen liten operation dom ska göra. Hela tjocktarmen ska ju bort. Efter det får vi reda på om han ska börja med cellgift eller stålning.

Fan att allt ska hända oss.

Huvudsaken är att han blir frisk.

Denna helgen ska vi bara mysa och njuta. Vara tillsammans.

Får önska alla bloggläsare och alla mina vänner en riktig

GLAD PÅSK

Är så trött att jag knappt kan stå på benen.

Flytten knäckte mig känns det som.

I fredags höll jag på hela dagen med att tömma kartongerna i köket och lite i garderoberna.

I lördags körde killarna möblerna.

  Flyttgänget; Thom, Anders, Andreas ( min son bakom stolen i blå tröja), Sittande Jesper och sen Johan med Whiskey flaskan :)

Igår blev vi helt klara med allt i den nya lägenheten :)

Snacka om redord flyttning.

Idag har vi varit i den gamla lägenheten och städat köket, badrum och alla elementen. Jag har ju till den siste Maj innan den ska besiktigas. Så brottom har jag ju inte. Men skönt när man har gjort städningen.

I morgon ska jag till Ullared med mannen. Han har en körning dit och då passade jag på att köpa en biljett för 280 kr. Man kör inte billigare dit nu när bensinen kostar multum med pengar.

Ska bli underbart att komma hemifrån några timmar. :)

Nu ska jag sätta mig och slappa. Känna hur allt försvinner från mina axlar.

Vill bara sova och åter sova. Tyvärr hjälper det inte mot denna trötthet man har i kroppen.

Ha en bra dag med era nära och kära :)

Äntligen fick jag sitta en stund vid internet.

Mitt internet ligger nere tills nästa vecka. Hoppas att det kommer funka så fort som möjligt.

Att man kan vara så beroende av internet är helt otroligt.

Igår fick vi nycklarna till lägenheten :)

Så Uffe och jag körde några kartonger så jag hade nåt att göra idag.

Idag har jag tömt ALLA lådor och diskat hela dagen.

Allt i köket är på plats och till och med hunnit med att diska alla glas till vintrinskåpet.

I natt sover vi första natten i lägenheten.

Sängen eller rättare sagt våra madrasser har vi i vardagsrummet i natt.

TV:n tog vi hit också så vi kan kolla lite innan man somnar.

I morgon kommer Emmy, Anders, Thom, Jesper och kanske Johan för att hjälpa oss med flyttningen. Min son kom idag och hjälpt till lite i kväll med kartonger.

Mamma var hos mig idag och hjälpte till med Lottas rum och lite i den andre lägenheten.

Nu ska jag krypa ner under täcket och försöka sova. Är helt slut i arma, ben och fötter.

Magen ska vi inte prata om.

NU känner jag hur ont jag verkligen har. Har inte brytt mig om den i dag när jag jobbat med kartongerna.

Tur det finns värktabletter i dessa stunder :)

Gnatt vänner och ha en helt supertrevlig helg med era nära och kära

Oh vad jag längtar tills fredag.

Komma bort från detta helvete.

Längtar efter ett normalt liv.

Ett liv där man kan känna lycka, kärlek och tillit.

Känna mig uppskattad varje dag.

Vakna varje morgon och känna glädje.

Somna varje kväll med en känsla av samhörighet med mannen jag älskar.

Längtar efter att känna mig GLAD varje dag.

Som jag sagt många gånger innan så åker mina känslor berg och dalbana.

Ibland känns det som att krafterna tar slut och att man inte kan tänka klart.

Blir bara för mycket.

Idag var det riktigt härligt väder ute och jag passade på att ta en promenad med hunden. Gick sjörundan och kände hur man fick lite nya krafter utav den vackra vyen.

När jag är närheten av en sjö eller havet mår jag bra. Känner hur själen läks när jag sitter och tittar ut över vattnet.

Så fort man kom hem och steg innan för dörren kände jag hur kraften sögs ur mig direkt. Hatar denna lägenhet, vantrivs så jag kan spy. Längtar tills fredag så jag flytta in i den nya lägenheten. När jag var tittade på den så kände jag mig hemma direkt. Hoppas verkligen att dom känslorna finns kvar efter inflyttningen.

Uffe jobbar natten hela helgen. Vilket betyder att vi knappt ses. Just nu är det skönt för mig efter allt som hänt. Måste samla mina tankar och min frustation. Kan inte tänka i stundens hätta.

Bättre att vara tyst och lida i tyshet. Ord sårar och dom kan man inte ta tillbaka hur mycket man än vill.

Just nu sitter jag i soffan och kollar på film. Sherlock Holmes på Canal+ Hits.

Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden.

Så ödet hade sett annorlunda ut.

Kram på er alla <3