Direktlänk till inlägg 2 september 2011
Why
Ja den frågan ställer jag mig varje kväll.
WHY
Varför jag har dessa känslor inom mig?
Varför det känns som att jag och Uffe glider mer och mer ifrån varandra.
Jag ber och hoppas att jag har fel. Att det är bara som jag tycker.
Jag älskar verkligen min man.
Jag har stått vid hans sida i alla år och kämpat. Har aldrig gett upp.
Men ändå känns det som att han försvinner ifrån mig.
Vi umgås aldrig mer, inga filmkvällar, inga promenader, inga utflykter..........
Jag brukar fråga och då säger han bara att han inte orkar.
När han var ledig i onsdags så frågade jag honom ifall han ville följa med till mamma och Valle. Men icke. Han ville sitta vid datan och spela.
Jag har full förståelse att han är trött. Han jobbar så innerligt mycket.
Han behöver vila och koppla av.
Man får ju inte glömma bort kärleken mitt i allt.
Jag försöker verkligen att det ska fungerar.
Känner mig så ensam.
Jag saknar min älskade man.
Jag kan inte rå för att jag har varit mycket sjuk. Det är verkligen inget jag vill vara.
Samma sak som att han inte ville drabbas av sin cancer.
Önskar bara det fanns tid för oss att åka bort på en minisemester. Bara jag och han. Över en helg eller nåt. Hitta tillbaka till det vi hade innan.
Det är så tråkigt med skilda sovrum.
Men vi måste.
Han snarkar så högt att mina öron trillar av.
Jag har min sömnlöshet och ligger med min laptop i sängen för att fördriva tiden. Då stör jag ju honom.
Herregud vilket par vi är :)))))
Jag får nog sätta mig ner och prata med min man i helgen :)
Föreslå att vi åker till stan och äter lite god mat. Sen gå på bio eller nåt.
Bara han och jag <3
Nu ska jag spela lite canasta innan jag ska försöka stänga mina blå och sova.
Kram mina vänner <3
Jag kommer att ha denna blogg lite nedlagd. Kommer inte att skriva så mycket på ett tag. Känner att familjen är viktigare än denna blogg. Mycket har hänt och vi behöver bearbeta. Hoppas ni har förståelse för detta mina vänner. K...
Usch, jag får så dåligt samvete mot familjen. Jag kan vara knäpp och kanske lite orättvis. Jag har alltid varit pedant. När barnen var små gick det till överdrift. Jag städade nästan alla vakna minuter på dygnet. Jag kunde till och med ...
Idag har vi haft vår familjemöte. Men idag var det bara jag som fick prata. Vi brukar ha våra möten där alla får prata och säga sin mening. Om det är någon/något dom är irriterade på så ska man ta åt sig och försöka lösa problemet. Al...
Nu e det tyst och lugnt här hemma. Alla sover och endast jag är vaken som vanligt. Nu kommer tankarna igen. Satt faktiskt och tänkte på mig själv. Hur jag är och vad jag står idag. Jag är nog inte lätt att leva med. Jag gnäl...
Idag kom Emmy hem och var ordentligt dålig. Hon gick och lade sig för vila en stund. Efter någon timme kom hon och sa att hon inte kunde andas ordentligt. Vi åkte in på en gång till jourläkarcentralen. Dom undersökte henne på en gång oc...
