Direktlänk till inlägg 1 juli 2011
Det är tyst i hela huset, utanför hör man bara lastbilar och tågen som susar förbi. Hunden sover som en prinsessa i soffan och mannen snarkar ljudligt inne i sovrummet.
Lotta är i stan i natt.
Bara JAG som sitter vaken med alla tankar i skallen.
När vi var på stranden idag låg jag under trädet som vanligt. Får ju inte ligga i solen och lapar för min solcancer jag har.
Hade en kudde under huvudet för att ligga så skönt som möjligt dom timmarna vi tillbringade där.
Jag låg där på rygg och tittade upp på ekens vackra blad. Sen såg man den blåa vackra himeln med sina vita stackmoln.
Låg där medan tankarna virvlade fritt runt i skallen.
Låg och tänkte på dessa åren med Uffe. Åren i Umeå. Flytten tillbaka till Småland.
Man lär sig av sina misstag heter det.... MEN INTE DENNA GÅNGEN
Det största misstaget vi gjort känns det som...var att flytta ifrån Umeå.
Klart vi är lyckliga här.
Uffe stormtrivs med sitt arbete. Han har bra jobbarkompisar. Han trivs med Småland.
Jag trivs här också. Här är jag ju född och uppvuxen. Har hela min släkt här nere.
Men i mitt hjärta älskade jag Umeå.
Det som gör allt så svårt att känna att allt är hundra procent är Uffes barn.
Dom betyder allt för mig. Saknaden efter dom är enorm. När barnen varit här i 4 veckor på sommaren är jag helt förstörd när dom åker hem. Jag gråter i dagar.
Varför ska allt vara så jobbigt?
Hade jag fått bestämma så hade vi aldrig flyttat till Småland.
Jag var den som motarbetade denna flyttning. Jag förstår Uffe att han ville prova på nåt nytt. Barnen både ville och inte ville flytta tillbaka till Småland.
Dom ville inte heller flytta. Den som tog flytten hårdast var Emmy. Hon grät i flera veckor efter sina vänner i Umeå.
Nu låter det som att Uffe var boven i flytten. MEN SÅ VAR DET INTE.
Han ville egentligen inte heller för barnens skull.
Men karlar ser det på ett annat sätt, det är nog så jag menar.
Jag hoppas någonstans i mitt hjärta att jag hamnar i Umeå igen.
Längtar tillbaka.
Nu längtar jag tills den 18 juli. Då hämtar vi Ludwig och Matilda på Brommas flygplats. Mina ögon fylls med tårar när jag möter dom. Åh, vad jag ska krama dom i dessa veckor dom är här.
Godnatt mina vänner.
Tack för att ni står ut med mina tankar som är helt snurriga.......
Jag kommer att ha denna blogg lite nedlagd. Kommer inte att skriva så mycket på ett tag. Känner att familjen är viktigare än denna blogg. Mycket har hänt och vi behöver bearbeta. Hoppas ni har förståelse för detta mina vänner. K...
Usch, jag får så dåligt samvete mot familjen. Jag kan vara knäpp och kanske lite orättvis. Jag har alltid varit pedant. När barnen var små gick det till överdrift. Jag städade nästan alla vakna minuter på dygnet. Jag kunde till och med ...
Idag har vi haft vår familjemöte. Men idag var det bara jag som fick prata. Vi brukar ha våra möten där alla får prata och säga sin mening. Om det är någon/något dom är irriterade på så ska man ta åt sig och försöka lösa problemet. Al...
Nu e det tyst och lugnt här hemma. Alla sover och endast jag är vaken som vanligt. Nu kommer tankarna igen. Satt faktiskt och tänkte på mig själv. Hur jag är och vad jag står idag. Jag är nog inte lätt att leva med. Jag gnäl...
Idag kom Emmy hem och var ordentligt dålig. Hon gick och lade sig för vila en stund. Efter någon timme kom hon och sa att hon inte kunde andas ordentligt. Vi åkte in på en gång till jourläkarcentralen. Dom undersökte henne på en gång oc...